2014-05-19

Göteborgsvarvet

Så var det lördag, fantastiskt somrig vårvärme i Göteborg och dags för mitt tredje Göteborgsvarv.

Målet var att springa med en go känsla, njuta av folkfesten och vädret. Resultatet blev inte så. 

En stark start tyckte jag, med pigga ben och bra fart första milen, ivrigt påhejad av släkt och vänner bland alla tusentals Göteborgare som supportar längs banan. En för tuff start tyckte kroppen som kollapsade efter ca 12 km. Oron över en nära förestående värmekollapse började gnaga och benen kändes tunga, trötta och motsträviga.

Varför utsätta sig frivilligt för denna plåga, blev ett mantra som malde inom mig hela vägen upp för Avenyn som kändes evighetslång denna soliga lördag. Börja inte gå blev mantrat sista 5 km. Maxpulsen var ett faktum sista biten in i mål och jag kunde inte ha gett mer. Tiden 1.50.40 får godkänt, men hade önskat att känslan varit en annan.

Smärta, plågsam och ibållande, så kan man sammanfatta Göteborgsvarvet 2014. En bedrift belönad med årets otroligt snygga medalj och några glas vin på balkongen, så kanske var det trots allt värt det...

Mina tankar efter denna helg går dock främst till alla nära och kära till den unga man som avled av ett hjärtstopp i samband med målgången. Förstår att er smärta måste vara obeskrivlig.

Dessutom måste jag få hylla min fantastiska vän Annelie som under det senaste halvåret tävlat i både bodybuilding och cross fit och krönte det hela i helgen då hon sprang sitt livs första marathon på en kanontid. Du är imponerande och inspirerande!