Så blev det dags att ta farväl av den stad som jag kommit att betrakta som mitt hem under det senaste halvåret - men det som gjorde mest ont i hjärtat var avskedet från de vänner jag funnit.
Tårarna rullade längs kinden då jag från bussen vinkade hejdå till Elin och Annelie - mina trogna bundsförvanter under det gångna halvåret.
Sista veckan i Kalmar var underbar. Vi tillbringade ett par dagar på brandfältet där vi övade rökdykning och brandsläckning. Rökdykning var långt mycket mer krävande än vad jag kunnat föreställa mig - men det känns som en fantastisk erfarenhet att ha med sig i bagaget. Vår studierektor Pär kom ut och bjöd oss på tårta och tackade för den gångna terminen.
Sista dagen gjorde vi en utflykt till grannön Öland där vi besökte djurparken och hälsade på både lejon och sengångare. Vi hann med några varv i berg- och dalbanan och en stund i vattenlandet också. Kvällen avslutades med en sista måltid med klasskompisarna och tårtkalas med grabbarna i korridoren.
Att lämna Kalmar med vetskapen om att jag inte kommer återvända är inte alls munter - men nya äventyr väntar hemma då jag skall göra kanalen osäker...
