2014-01-30

En resa för livet...

Det är sällan jag blir berörd på riktigt, på djupet, sådär så att ögonen tåras och det kniper längst in i hjärteroten. Därför blev jag tagen med storm då jag såg "En resa för livet". Ett typiskt kändisprogram, där artister som peakade för rätt länge sedan åker till slummen i Filippinerna. Där de möter barn och sedan ska skriva varsin låt som gör barnens röster hörda.

Kontrasterna mellan barnen är förödande stor. De barn som bor i SOS barnby, som räddats undan misär, fattigdom och övergrepp. Barn som ler på riktigt, får gå i skolan, äta sig mätta, leka och sjunga. Jämfört med barnen som bor på en soptipp, jobbar med att bränna kol och drömmer om ett bättre liv. Eller flickorna som från 12 års ålder säljer sig själva, till vilket pris som helst,  bara för att överleva. Barn med stora sorgsna ögon, barn som inte längre vågar drömma om en framtid.

Hela min världsbild rubbas. Programmet är finstämt, går på djupet och artisterna blir lika illa berörda som jag blir i min tv-soffa. Barnens blickar borrar sig igenom min fasad, deras berättelser och drömmar om ett bättre liv nästlar sig in likt en vass tagg i hjärtat. Och jag kan omöjligt sitta här i min  överdrivna lyx, med mina ilandsproblem och bara titta på. Ingen borde kunna det! Valet var enkelt, 200 kr är ingenting för mig, men ett liv för ett av alla barn som lider.  Jag har bestämt mig - har DU?
http://www.sos-barnbyar.se/