2014-01-20

Livets sk├Ârhet

Fick en av årets mest omtalade böcker i julklapp av mina svärföräldrar, Kristian Gidlunds berättelse om kampen mot cancern, den kamp han förlorade bara dagar innan han fick fylla trettio.

Att läsa om någons dödsångest, lidande och död som är i min egen ålder är fruktansvärt, ledsamt och djävulskt orättvist. Men, samtidigt stärkande, nödvändigt och livsbejakande.

Det får en att rannsaka sitt liv och hur man väljer att leva. Vad och vem spelar roll i mitt liv? I-landsproblem och vardagsbekymmer bleknar mot bakgrunden av att våra liv är ändliga, inte oändliga. Alla har ett slutdatum, nära eller långt bort. Plötsligt eller utdraget.

Jag väljer att se det som en uppmaning att ta vara på livet, inte spara något man kan reda ut idag till en osäker morgondag... drömmar till om fem, tio år. För jag kanske inte har så många... det ger en otrolig ödmjukhet över mitt liv, min tillvaro, alla möjligheter jag förunnats. Jag kommer inte leva varje dag som om det vore den sista, men jag kommer leva livet till fullo. För mig, för mina nära och kära och för Kristian som berövades sitt liv.