En matig helg

Fyllde helgen med mat i brist på möjlighet till träning.  Hm, inte så klokt när man rannsakar sig själv, men ack så gott!

Började på fredagen med frukost ute följt av lyxig middag hos J:s syster med fisksoppa och hembakat morotsbröd. Lördagen ägnade vi åt ett besök på Passion för mat-mässan. Provsmakade mängder av god, ny och spännande mat. Dock blir det ju en salig blandning av fisk, choklad, oljor och glass - allt på en gång.  Provade bubbies, små glassbollar i rismjöl. Spännande, men inte någon superhöjdare! Vi kom hem med havtornsmarmelad, granatäppelsvinäger, ananasskruv, parmesanchips, salmalax, tryffelolja och salt- och pepparkvarnar i koppar.

Lördagskvällen fortsatte i svullandets tecken, med drinkar och ostbricka hos Olivia följt av tapas på mysiga Pinchos. Söndagen blev sovmorgon, följt av bullbak med Elin och avslutningsvis en riktigt rolig standup-kväll med Raw. Om ett gott skratt förlänger livet kommer vi leva länge!

Började veckan med semla två dagar i rad. Första och sista för i år... Gjorde för första gången i mitt liv egen mandelmassa, blev så gott!!!

Så har det gått ännu en månad...

Tycks svårt för mig att hålla någon kontinuitet i bloggandet, är ju ofta så fullt upp och vill gärna ha tid att vända in och ut på mig själv när jag väl lättar mitt hjärta.

Tillbaka i verkligheten och ett regnigt Sverige. Min solbränna som kändes klädsam i värmen känns malplacerad i ett vintrigt mörker.  Saknar magiska Mexiko, den 15 km långa vita stranden i Cancun, våra favorit-servitörer Mateo och Omar på hotellets lyxrestauranger, soluppgång, solnedgång, varm pool och svalkande hav...

Två veckor var galet lyxigt och kändes på samma gång som ett ögonblick och en evighet.  Vi kom in i ett härligt lugn där dagarna började med en lång strandpromenad, följdes av frukostbuffé beståendes av lagbagel, amerikanska pannkakor med nutella, färskpressad juice och jordgubbar. (Jonathan valde konstigt nog omelett över pannkakor??) Därefter vart det pool-/strandhäng fram till lunch med någon god bok vid vår sida. Lunch i form av sushi/dumplings eller ceviche följt av någn mexikansk kött eller fiskrätt och en kula kokosglass. Och så en eftermiddagslur på stranden...

Innan kvällsmörkret föll blev det oftast en löptur på stranden/gymmet/tennis för att locka fram aptiten inför middagen.. Efter lite dusch och ombyte var det middagsdags ofta ackompanjerad med ett glas vin och ibland en tequila-shot. Och så en kvällsdrink på balkongen... Vi sov länge, vaknade av oss själva vid soluppgången till ännu en dag i paradiset! 

Vi åkte på en kulturell utflykt till mayalämningarna Chichien Itza, badade i en canote (grotta) och körde golfbil på den charmiga ön Isla mujeres. Vi åkte också på en snorkeltur och jag dök bland mantor, vrak och hajar. Magnifikt!!

Fler bilder kommer...detta är bara från mobilen och kvalitén är därefter.

Hasta la vista Mexico!!

En resa för livet...

Det är sällan jag blir berörd på riktigt, på djupet, sådär så att ögonen tåras och det kniper längst in i hjärteroten. Därför blev jag tagen med storm då jag såg "En resa för livet". Ett typiskt kändisprogram, där artister som peakade för rätt länge sedan åker till slummen i Filippinerna. Där de möter barn och sedan ska skriva varsin låt som gör barnens röster hörda.

Kontrasterna mellan barnen är förödande stor. De barn som bor i SOS barnby, som räddats undan misär, fattigdom och övergrepp. Barn som ler på riktigt, får gå i skolan, äta sig mätta, leka och sjunga. Jämfört med barnen som bor på en soptipp, jobbar med att bränna kol och drömmer om ett bättre liv. Eller flickorna som från 12 års ålder säljer sig själva, till vilket pris som helst,  bara för att överleva. Barn med stora sorgsna ögon, barn som inte längre vågar drömma om en framtid.

Hela min världsbild rubbas. Programmet är finstämt, går på djupet och artisterna blir lika illa berörda som jag blir i min tv-soffa. Barnens blickar borrar sig igenom min fasad, deras berättelser och drömmar om ett bättre liv nästlar sig in likt en vass tagg i hjärtat. Och jag kan omöjligt sitta här i min  överdrivna lyx, med mina ilandsproblem och bara titta på. Ingen borde kunna det! Valet var enkelt, 200 kr är ingenting för mig, men ett liv för ett av alla barn som lider.  Jag har bestämt mig - har DU?
http://www.sos-barnbyar.se/

Opera

Efter en halv veckas jobb hade jag en underbar ledig eftermiddag igår. Efter de obligatoriska hushållssysslorna (diska, tvätta, städa) promenerade jag och Linda in till stan där vi satte oss på Viktors kaffe vid Götaplatsen. Syrran anslöt och vi strosade till min underbara frisör Mimmi som fick försöka rädda min halvt uppbrända lugg (liten olycka under fjällsemestern)...

Vi tog en snabb middag på Beijing 8, stället med godaste dumplingsen i stan.  Sedan var det dags för opera. Jag brukar alltid besöka GöteborgsOperan för den årliga musikaluppsättningen, men har tänkt att opera är för djupt, svårt och inte direkt vackert. Fördomar är till för att smulas sönder! Kärleksdrycken, en lättsam opera på svenska var kvällens föreställning.

Magi! Kort och gott. Så vackert, tekniskt komplicerat och fullt av känsla, akrobatik och dans... Och bubblet i pausen, till live orkestermusik var både utsökt och generöst. Mer opera åt folket!

Livets skörhet

Fick en av årets mest omtalade böcker i julklapp av mina svärföräldrar, Kristian Gidlunds berättelse om kampen mot cancern, den kamp han förlorade bara dagar innan han fick fylla trettio.

Att läsa om någons dödsångest, lidande och död som är i min egen ålder är fruktansvärt, ledsamt och djävulskt orättvist. Men, samtidigt stärkande, nödvändigt och livsbejakande.

Det får en att rannsaka sitt liv och hur man väljer att leva. Vad och vem spelar roll i mitt liv? I-landsproblem och vardagsbekymmer bleknar mot bakgrunden av att våra liv är ändliga, inte oändliga. Alla har ett slutdatum, nära eller långt bort. Plötsligt eller utdraget.

Jag väljer att se det som en uppmaning att ta vara på livet, inte spara något man kan reda ut idag till en osäker morgondag... drömmar till om fem, tio år. För jag kanske inte har så många... det ger en otrolig ödmjukhet över mitt liv, min tillvaro, alla möjligheter jag förunnats. Jag kommer inte leva varje dag som om det vore den sista, men jag kommer leva livet till fullo. För mig, för mina nära och kära och för Kristian som berövades sitt liv.